I #believeinbowling

Alla som känner mig vet hur mycket jag älskar bowling. Bowling är mitt liv. Utan bowlingen vore jag ingenting. Om ett halvår har jag varit bowlare i 18 år. ARTON år. Det är ganska länge. Speciellt för en som bara är 27 år gammal. Jag borde vara mycket bättre än vad jag egentligen är. Där har jag bara mig själv att skylla. Som 15-åring var jag sveriges 6e bästa kvinnliga bowlare bland 16-åringar (jag skulle fylla 16 det året)

Bowlingtävling 2003

Ni kan ju se på bilden hur glad jag var? Haha nej, skämt åsido, det var en väldigt intressant och givande final. Jag spelade som sagt inte alls bra, men jag fick vara med om det. Det betydde mycket. Jag kom hela vägen dit, vilket innebär att jag slog ut många andra bra spelare på vägen.

Samma år som jag kom till finalen på Bowliaden spenderade jag en vecka på sommaren i Bollnäs på bowlingskola. Vi tränade 4 timmar per dag och hade 4 timmars teori, varje dag. Den veckan var otroligt värdefull! Har även gått tränarutbildning i Vetlanda, men det var så länge sedan att jag inte minns när det var. Har även gått tränarutbildning på andra ställen runt om i Sverige som jag inte riktigt minns var. Ett år kom jag även till juniorlandslagsträning. Men längre än så har det inte gått… Inte än iallafall!

Bowling är och kommer alltid vara en stor del av mitt liv. Men det kommer inte få ta över mitt liv. Det har varit nära tidigare, och då bestämde jag mig för att aldrig mer spela… Det är en hemsk känsla. Jag var förbannad på mig själv. Jag grät för att jag var så förbannad och besviken. Jag hade alldeles för höga förväntningar på mig själv och kunde inte uppnå dem. Det blev ett uppehåll på ca 8 månader. Det var verkligen värt det. Och det bästa som hände efter dessa 8 månader var att jag flyttade. Jag bytte stad och klubb och det behövdes för att jag skulle få den där nytändningen.

Lite komiskt är det ändå. Ikväll hade jag träning och det gick ruskigt dåligt. Texten ovan detta skrev jag innan träningen. Hur mår jag nu? Fördjävligt. Bowlingen påverkar mig mer än vad jag vill. Jag lever verkligen inte som jag lär. Statusuppdateringen på Facebook kanske säger en hel del?

Facebook-status

Jag önskar att jag hela tiden kunde tänka som Natalie Savant, The IAB Kid Bowler. Hon kommer att bli stor en dag. Tänk att ha samma tänk som henne. Vad livet skulle vara så mycket lättare! Det värsta med mitt tänk är att jag, så fort jag spelat dåligt, tänker så negativt om mig själv. Jag tycker att jag är värdelös (som ni kunde se här ovan). Jag vet att jag kan mycket bättre och det är väl därför jag blir så otroligt förbannad på mig själv. Kan ju ändå inte göra något åt det som redan har hänt, varför då tänka negativt? Då garanterar man bara att det fortsätter att gå dåligt. Men måste tänka positivt. När man vet att man kan mycket bättre, varför inte bevisa det för omvärlden också?

Bilden nedan är en bild jag själv har tagit (går att förstora genom att klicka på den). Jag har sedan skrivit dit en mängd olika citat och väl valda ord (som är ärligt snodda) som jag hoppas ska hjälpa mig på vägen (och kanske någon annan som också läser detta?) Denna bild har jag även på min telefon, som jag ska försöka komma ihåg att ta upp nästa gång det går dåligt. För det kommer att hända, men jag får se till att ändra mitt tankesätt till dess. Bowling ska vara kul och det får man aldrig glömma bort!

Bowling boost

Advertisements

About Therese

The most awesome girl in the world!

Posted on 29 January, 2015, in Allmänt, bowling, Kärlek, livet and tagged , , , , , , . Bookmark the permalink. Leave a comment.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: