Blog Archives

The botten is nådd?

Jag har insett att det finns alldeles för få genomgoda människor. Det finns ett par i Umeå, men det är inte många. Var finns de egentligen?
Det finns alldeles för många som jag måste slösa min energi på. Jag har inte mycket energi att slösa så det tar otroligt mycket på krafterna. Ska det vara meningen att något varje dag får mig att nå botten? En liten skitsak för någon annan kan bli riktigt stort för mig. Jag har inte mycket hopp kvar på något plan egentligen. Och den lilla strimma hopp jag har bryts ner av så lite. Så det minsta lilla för mig blir ganska stort.

Jag är less på det här nu. Ge mig jobb! Ge mig ett vanligt jävla svenssonliv. Jag är måttligt trött på att vara en börda för samhället. Jag får ju bara straff efter straff för att jag är lat och inte vill jobba… Dra alla över en kam! Fy fan!

I morgon är det ytterligare ett möte ang Fas3. Har redan varit på ett möte, där inget nytt sades. Har varit på så jävulskt många möten redan att det nog inte finns något nytt att säga. Men ändå, i morgon är det ett möte. Och torsdagen efter också. Jag är less!!!

Blä.

Jag. Hatar. Känslor.
Punkt.

Usch, fy, blä och apröv

Det var ju inte såhär jag ville att kvällen skulle avslutas. Hoppas det blir bättre i morgon. Jag har så mycket jag vill göra. Men jag har inte orken eller den rätta motivationen att göra det.

Nej. Ska försöka sova nu och hoppas att morgondagen bjuder på något gott.

G’natti gnocci!

Stort och äckligt minus!

Jag måste bara få klaga nu. Jag satte mig på bussen på Vasaplan idag strax efter 17. Bredvid mig sätter sig en dryg kvinna. Jag satt lite på snedden på grund av att det var väldigt trångt där jag satt och mina ben är ganska långa så jag får ont i knäna om jag sitter rakt fram. Hon brydde sig inte om det utan satte sig bara bredvid mig, utan att fråga om det var ok. Det stör jag mig väldigt mycket på. Man kan väl iaf vara artig? Och inte nog med det. Hon var rökare också. Hon hade rökt precis innan hon klev på bussen och jag fick världens kräkreflex när jag kände hur hon stank. Huvudvärken jag hade tidigare på dagen kom tillbaka som en explosion. Nu, 30 minuter senare har jag fortfarande ont i huvudet och jag mår illa. Varför finns det såna som henne? USCH OCH FY!

Nej, nu ska jag ta en latte och slösurfa lite innan det är dags för kvällens bowling.
Tjo!